Utredningen om enklare redovisning klar
Utredningen om enklare redovisning i syfte att minska företagens administrativa kostnader har nu kommit med sitt slutbetänkande. I slutbetänkandet diskuteras koncerndefinition, kassaflödesanalys, förändringar i tryggandelagen och om det är bokföringsbrott att upprätta sin årsredovisning för sent. Från delbetänkandet från utredningen om enklare redovisning har en förenkling gått hela vägen till beslut. Det är nu beslutat att mindre aktiebolag slipper att lämna upplysning om ersättning till revisorer.
Slutbetänkande av Utredningen om enklare redovisning
I juni 2009 kom slutbetänkandet från Utredningen om enklare redovisning. Vad utredningen har kommit fram till presenteras nedan.
Utredningen föreslår att lagändringarna träder ikraft den 1 juli 2010. Reglerna kring ny koncerndefinition föreslås tillämpas först på räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2010. Övriga förslag föreslås tillämpas omedelbart.
Koncerndefinition
Utredningen föreslår att två olika typer av koncerndefinition införs. En för IFRS-företag och en för övriga företag. Den nya definitionen som föreslås för övriga företag fokuserar på bestämmande inflytande och har följande lydelse: "ett företag är moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om företaget har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen". Den gamla definitionen som innehöll fyra olika förhållanden där det ansågs föreligga bestämmande inflytande utmönstras. Kravet att man måste äga andelar för att ha bestämmande inflytande tas bort. Det införs dock en presumtionsregel som säger att om ett företag har mer än hälften av rösterna i en juridisk person, ska det anses ha ett sådant bestämmande inflytande över den andra juridiska personen. Denna regel införs för att säkerställa att ett företag bara kan ha ett enda moderföretag.
När det gäller IFRS företag så får de en egen paragraf där dessa företag hänvisas till IFRS regelverket för att bedöma om de är skyldiga att upprätta koncernredovisning och vilka företag som anses utgöra dotterföretag. Det innebär således att IAS 27 ska tillämpas vid denna bedömning. Denna bestämmelse är tillämplig både för de bolag som är tvingade att tillämpa IFRS liksom de frivilliga tillämparna.
Tryggandelagen
Enligt tryggandelagen får posten Avsatt till pensioner inte minskas under arbetsgivarens pensionsreserv i vidare mån än att denna har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Med pensionsreserv avses arbetsgivarens skuld för åtagande enligt allmän pensionsplan och för upplupen del av sådan utfäst pension som han i övrigt äger redovisa. Dessa bestämmelser i tryggandelagen uppfattas allmänt på så sätt att en avsättning som gjorts enligt tryggandelagen inte får minskas om inte samtliga utfästelser som arbetsgivaren får skuldföra har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet, och detta oavsett om arbetsgivaren faktiskt har skuldfört utfästelserna enligt tryggandelagen. Denna tolkning av bestämmelserna innebär att om en utfästelse som har skuldförts i enlighet med tryggandelagen skulle bortfalla t. ex. genom köp av pensionsförsäkring så påverkar det inte med säkerhet det skuldförda beloppet. Arbetsgivaren kan ju ha andra utfästelser som han valt att redovisa utanför tryggandelagens regler men som ändå ingår i pensionsreserven.
Utredningen föreslår att lagen ändras på så sätt att man vid prövningen av om pensionsreserven har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet bara beaktar den del av pensionsreserven som avser sådana utfästelser som arbetsgivaren har valt att skuldföra enligt tryggandelagen.
Utredningen föreslår också att begreppet "kapitalvärde" ersätts med "värde" och att kravet på att värdet ska beräknas "med ledning av försäkringstekniska grunder" slopas. Istället kommer värdet att föreslås bli beräknat på sätt som fastställts av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Härigenom skapas en högre grad av flexibilitet och därmed ökade möjligheter för Finansinspektionen att anpassa sina föreskrifter så att de säkerställer en korrekt och rättvisande värdering av olika typer av pensionsutfästelser.
Kassaflödesanalys
Finansieringsanalysen föreslås ändra namn till kassaflödesanalys. När det gäller innehållet i kassaflödesanalysen begränsas den till ett krav på att den ska innehålla en redovisning av företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Arbetet med att fastställa det närmare innehållet i kassaflödesanalysen bör liksom tidigare ankomma på normgivande organ. Ändringen av årsredovisningslagen tillkommer för att den tydligare avspeglar den faktiska verkligheten och vad som idag utgör god redovisningssed.
Bokföringsbrott vid för sent upprättad årsredovisning
Högsta domstolen har i en uppmärksammad dom från år 2004 konstaterat att underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag utgör bokföringsbrott. Domen innebär att den omständigheten att en årsredovisning inte har upprättats kan föranleda ansvar för bokföringsbrott oberoende av om den löpande bokföringen ger en fullgod överblick över verksamhetens resultat och ställning. Domen har varit föremål för kritik.
Utredningen föreslår att bestämmelsen om bokföringsbrott i brottsbalken ändras. Syftet med ändringen är att säkerställa att enbart den omständigheten att ett företag inte har upprättat årsredovisning inte är straffbart. För att ett straffbart åsidosättande av bokföringsskyldigheten ska föreligga menar utredningen att det bör krävas att företagets bokföring i övrigt är behäftat med sådana brister att det inte i huvudsak går att bedöma verksamhetens resultat och ställning.
Beslutade ändringar i årsredovisningslagen (SFS 2009:573)
Det är nu beslutat att mindre aktiebolag slipper lämna upplysning om ersättning till revisorer (SFS 2009:573). Ändringen träder ikraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 30 juni 2009, d.v.s. 2010 för företag med kalenderår.
Det innebär att i framtiden är det endast större aktiebolag och större handelsbolag som behöver lämna uppgift om ersättning till revisorer. En nyhet är att ersättningen till revisorerna ska delas upp i fyra olika beståndsdelar; revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning och övriga tjänster.
Handelsbolag har tidigare inte alls omfattats av denna upplysningsskyldighet och för större handelsbolag blir det därmed en utökad upplysningsskyldighet.
Kontakt
© 2010 KPMG International Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. Member firms of the KPMG network of independent firms are affiliated with KPMG International. KPMG International provides no client services. No member firm has any authority to obligate or bind KPMG International or any other member firm vis-à-vis third parties, nor does KPMG International have any such authority to obligate or bind any member firm.
© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
Legal ::Privacy :: Om cookies