Förhandsbesked där de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning tillämpas
I det nyligen avgjorda förhandsbeskedet kom Skatterättsnämnden fram till att nyemissioner är ett sådant förvärv som omfattas av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning. Vidare gäller undantaget enligt den s k tioprocentsregeln inte om mottagen har rätt till ett s k NID-avdrag.
Den 1 jan 2009 slopades avdragsrätten för vissa ränteutgifter i syfte att förhindra skatteplanering med hjälp av konstlade ränteavdrag. Avdragsbegränsningen gäller på räntor för skulder som finansierat ett förvärv av aktier eller andra delägarrätter från ett företag som ingår i intressegemenskapen.
Från reglerna finns dock två undantag då ränteutgifterna är avdragsgilla:
- Om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med minst tio procent (den s k tioprocentsregeln).
- Om både förvärvet och lånet är huvudsakligen motiverade av affärsmässiga skäl.
En fråga som har varit oklar är om förvärv genom nyemission omfattas av reglerna eftersom det kan diskuteras om detta är ett förvärv från ett företag. Enligt förhandsbeskedet ska även sådana förvärv omfattas av avdragsbegränsningen.
Vidare har det varit oklart om den s k tioprocentsregeln är uppfylld om mottagaren är ett belgiskt bolag. Bolagsskattesatsen i Belgien är visserligen 33,99 % men enligt inhemska regler har ett belgiskt bolag rätt till schablonmässigt avdrag för ränta på riskkapital (Notional Interest Deduction, s k NID-avdrag). Detta innebär att den faktiska beskattningen kan komma att understiga 10 %. Enligt Skatterättsnämnden ska NID-avdraget påverka bedömningen av om ränteinkomsten beskattas med minst 10 %. Detta innebär att om beskattningen efter hänsyn till NID-avdraget understiger 10 % så är undantaget inte tillämpligt och ränteutgifterna ej avdragsgilla. Vid denna frågeställning har Skatterättsnämnden även tagit ställning till om reglerna är förenliga med EG-rätten och dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien. Med minsta majorietet kom Skatterättsnämnden fram till att reglerna varken stred mot ränte- och royaltydirektivet, etableringsfriheten eller dubbelbeskattningsavtalet.
En annan fråga som Skatterättsnämnden tog ställning till var om undantaget avseende affärsmässiga skäl var tillämpligt. När det övervägande skälet varit att vinna skattefördelar genom att få avdrag för ränteutgifterna för skulden i Sverige ansåg Skatterättsnämnden inte att undantaget var tillämpligt. Däremot var både sökanden och Skatteverket överens om att undantaget var tillämpligt när skälet var att tillföra kapitaltillskott för att undvika betalningssvårigheter och i förlängningen konkurs och då tillskott som sker på annat sätt är skattemässigt missgynnat. Skatterättsnämnden ifrågasatte inte denna slutsats.
Kontakt
[2009-12-07]
© 2010 KPMG International Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. Member firms of the KPMG network of independent firms are affiliated with KPMG International. KPMG International provides no client services. No member firm has any authority to obligate or bind KPMG International or any other member firm vis-à-vis third parties, nor does KPMG International have any such authority to obligate or bind any member firm.
© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
Legal ::Privacy :: Om cookies